Vilken är människans närmaste släkting

Människans utveckling alternativt människans evolution existerar den process genom vilken enstaka lag primater förändrades mot för att äga dem attribut såsom människan besitter idag.

Biologiskt definieras människan (ibland kallad den moderna människan) såsom primat från arten Homo sapiens, från vilken den enda för tillfället levande underarten existerar Homo sapiens sapiens. inom allmänhet betraktas denna underart även vilket den enda levande från släktet Homo (människor). Människans taxonomi vid familjenivå existerar enstaka något komplicerad fråga. detta existerar helt klarlagt för att människans närmaste för tillfället levande släktingar existerar dem afrikanska människoaporna, schimpanser samt gorillor, samt nästan helt säkert för att schimpanserna existerar närmare släkt tillsammans med oss än tillsammans gorillorna. Traditionellt besitter människans släktgren fått utgöra ett personlig släkt, Hominidae, medan schimpanser samt gorillor, tillsammans tillsammans orangutanger, klassificerats likt familjen Pongidae. inom denna kategorisering kallas oss på grund av hominider. Dock blir detta allt vanligare bland vetenskapsman för att utsträcka familjen Hominidae mot för att även omfatta dem apor vilket tidigare ingick inom Pongidae, samt låta människans släktgren bli underfamiljen Homininae inom Hominidae. oss blir då homininer.

Det existerar även försvarbart för att hävda för att schimpanserna borde ingå inom vårt släkte Homo, sålunda för att dem numeriskt värde arterna vanlig schimpans (Pan troglodytes) samt dvärgschimpans (Pan paniscus, kallas även bonobo) borde omklassificeras såsom Homo troglotydes respektive Homo paniscus eftersom dem existerar sålunda nära besläktade tillsammans människan.^[1]

Efter för att vetenskapsman ägde kartlagt genomsekvenserna hos människan^[2] samt schimpansen^[3][4] fullständigt kunde man konstatera för att skillnaden mellan människa samt schimpans existerar ungefär tio gånger större än skillnaden mellan numeriskt värde människor såsom ej existerar släkt tillsammans med varandra samt ungefär enstaka tiondel från skillnaden mellan råttor samt möss.^[5] Ur sådana genetiska uppgifter kunna man genom metoden tillsammans med molekylär ur dra slutsatsen för att människans utvecklingslinje skildes åt ifrån schimpansens på grund av omkring fem miljoner kalenderår sedan samt ifrån gorillans på grund av omkring åtta miljoner tid sedan. 2001 hittade man dock en omkring sju miljoner kalenderår gammalt kranium inom Tchad, klassificerat vilket Sahelanthropus tchadensis.^[6] Upphittarna tolkar detta såsom enstaka människoförfader samt hominid, vilket skulle betyda för att utvecklingen förmå äga gått skilda vägar något tidigare. Den tolkningen existerar dock kvar omstridd, andra menar för att detta förmå artikel ett proto-gorilla. Ännu mer omstridd torde den koncept bli vilket framlades tid 2007 från förnamn Filler, för att människosläktet skulle äga enstaka gemensam förfader liksom gick upprätt på grund av 15-20 miljoner tid sedan^[7][8], något likt existerar svårt för att förena tillsammans andra genetiska samt paleontologiska rön.

Människosläktets tidiga tillväxt skedde inom Afrika. varenda fossil ifrån vår utvecklingsgren ifrån på grund av 7 miljoner kalenderår sedan mot på grund av 2 miljoner kalenderår sedan likt hittats levde inom Afrika. Någon gång på grund av knappt 2 miljoner kalenderår sedan började dock människoliknande varelser från släktet Homo sprida sig inom världen, samt befolkade ganska snabbt stora delar från Asien samt Europa, ända försvunnen mot land samt Kina. Beträffande den moderna människans geografiska ursprung finns numeriskt värde primära förklaringsmodeller.

Enligt Ut ur Afrika-hypotesen utvecklades den moderna människan inom Afrika samt spred sig därifrån ut ovan världen samt konkurrerade ut andra hominider. Den multiregionala hypotesen hävdar istället för att människan utvecklades sidled ur flera åtminstone delvis isolerade populationer från hominider. Denna tillväxt inom riktning mot den moderna människan skulle då äga skett även utanför Afrika. Dock existerar den förstnämnda teorin, för att den moderna människan vilket art, Homo sapiens, inledningsvis utvecklades inom Afrika samt sedan spred sig den perception liksom äger tydligt flest anhängare,^[9] även angående enstaka gener inom detta mänskliga genomet tros härröra ifrån korsbefruktning tillsammans andra människoarter.

Australopitheciner antas idag existera släktet Homos stamfäder. Båda hör mot familjen Hominidae dock just Australopithecus africanus roll såsom människans stamfader äger ifrågasatts, detta existerar fullt möjligt för att africanus istället utgör ett återvändsgränd vid evolutionens växt samt för att någon ytterligare australopithecin existerar vår förfader.

Forskning angående människans utveckling

[redigera | redigera wikitext]

Studiet från människans tillväxt omfattar flera vetenskapliga grenar, varav antropologi, paleontologi samt genetik existerar dem viktigaste.

Sedan neandertalmänniskan samt andra "grottmänniskor" upptäckts vid 1800-talet uppstod paleoantropologi vilket eget forskningsområde. Likheten mellan människan samt vissa större apor plats ej färsk, dock idén ifall den arternas evolution vann ej bred acceptans förrän efter Charles Darwin publicerat Om arternas uppkomst1859. Fastän denne inom detta verk knappt berörde frågan ifall människans ursprung innebar arbetet för att teorin ifall evolutionen genast stod genomskinlig på grund av dem samtida läsarna. Thomas Huxley samt Richard Owen började debattera frågan samt då Darwin publicerade sitt verk inom frågan, Människans härledning samt könsurvalet1871, fanns kopplingen mellan detta naturliga urvalet samt människans tillväxt redan allmänt känd samt intensivt omdiskuterad. flera från Darwins egna lärjungar – såsom Alfred Russel efternamn samt Charles Lyell – tvekade inför tanken för att människan, tillsammans med sin mentala kapacitet samt höga moral, skulle behärska äga utvecklats genom en naturligt urval. Idag existerar dock människans evolution ifrån ett apliknande varelse en oomtvistat vetenskapligt faktum, låt existera för att detaljerna kvar debatteras varmt. enstaka apdebatt vid religiösa grundläggande principer eller fundament blossar ännu upp emellanåt, särskilt inom vissa delstater inom USA – titta kreationism samt smart eller klok design – dock denna diskussion saknar helt vetenskaplig bas.

Allt sedan Carl von Linné ägde likheten mellan dem större aporna samt människan gjort för att dessa betraktats likt dem vilt såsom stod närmast människan. beneath 1800-talet började man spekulera inom för att schimpanser samt gorillor skulle existera människans närmaste för tillfället levande släktingar. en naturligt steg vidare blev för att spekulera kring deras naturliga hemvist inom Afrika liksom hemorten på grund av ett gemensam anfader. Man hoppades därför vid för att hitta fossil ifrån dessa stamfäder inom Afrika.

Andra vetenskapsman ifrån förra sekelskiftet ville från olika skäl hellre söka mänsklighetens vagga inom Asien, samt sökte sig mot såväl Mongoliet vilket land inom jaktverksamhet vid fossil. Eugene Dubois blev den förste liksom lyckades, då denne hittade "Javamänniskan" Pithecanthropus/Homo erectus vid 1890-talet. ursprunglig vid 1920-talet hittades fossil efter förmänniskor utanför släktet Homo. 1925 kunde Raymond pilkastning förklara Australopithecus africanus. Hans sensationella fynd, "Barnet ifrån Taung", plats en häpnadsväckande välbevarat kranium efter en unge tillsammans ett avgjutning från individens hjärna. Hjärnan fanns bara 410 kubikcentimeter dock rund mot skillnad ifrån schimpansens samt gorillans. Dessutom ägde fyndet korta hörntänder, samt placeringen från foramen magnum, detta hål var ryggraden ansluter mot kraniet, visade för att individen gått upprätt. pilkastning drog slutsatsen för att hans fynd utgjorde enstaka länk mellan människan samt apan. Hans ett antagande eller en förklaring som föreslås för att förklara något stred dock mot den då vedertagna uppfattningen för att bipedalism förutsatte enstaka betydligt större hjärna samt intelligens, samt detta dröjde därför ytterligare 20 tid innan hans idéer blev tagna vid allvar sedan ytterligare liknande fynd gjorts.

Tidsperioder

[redigera | redigera wikitext]

För specifika fossil ifrån dem olika tidsperioderna, titta inventering ovan fossil ur människans evolution.

För 65–50 miljoner kalenderår sedan

[redigera | redigera wikitext]

Adapiderna liknade dagens lemurer samt andra halvapor (Strepsirrhini) samt existerar sannolikt anfäder mot dessa. Omomyiderna existerar sannolikt släkt tillsammans spökdjur, samt är kapabel även artikel anfäder mot kurera Haplorrhini, d.v.s. även dem egentliga aporna inom Anthropoidea, samt därmed mot oss.

För 50–35 miljoner tid sedan

[redigera | redigera wikitext]

• Eocen: dem egentliga aporna utvecklas, samt delas upp inom dem numeriskt värde grenarna brednäsor (Platyrrhini) samt smalnäsor (Catarrhini). Eosimias förmå artikel ett från dem allra första aporna.
• Darwinius masillae, en 47 miljoner kalenderår gammalt fynd gjort inom Tyskland 1983. ett 60 cm utdragen varelse, tillsammans bland annat en fotben, naglar samt tänder liksom bara återfinns hos enstaka speciell kvist primater, samt skiljer fyndet ifrån grenen lemurer. andra attribut finns även, såsom preliminärt placerar detta vilt inom underordningen Haplorrhini, vilket apor samt den moderna människan härstammar ur.

För 35–25 miljoner kalenderår sedan

[redigera | redigera wikitext]

• Oligocen: Ur dem tidiga aporna utvecklades människoapor. dem levde kvar inom träd samt plats växtätare. inom Egypten äger påträffas fynd från flera släkten inom denna assemblage, bland annat Parapithecus, Apidium samt Oligopithecus. inom Burma äger man inom avlagringar redan ifrån yngre eocen påträffat apor ur släktet Amphipithecus. dem Markattartade aporna antas äga utvecklas ur släktet Oligopithecus. ifrån yngre oligocen härstammar släktena Propliopithecus samt Aegyptopithecus. Aegypitopithecus brukar anses liksom hominoidernas anfader, dock vissa tror dock för att propliopithecus existerar hominidernas förfader. kanske stämmer båda antagandena samt Propliopithecus såsom en äldre släkte existerar även Aegypitopithecus anfäder. ifrån perioden 34 mot 32 miljoner kalenderår sedan fram mot 24 mot 22 miljoner tid sedan saknas spår från hominoider.^[10]

För 25–10 miljoner tid sedan

[redigera | redigera wikitext]

Från äldre miocen härstammar fynd från släktena Limnopithecus inom Östafrika samt Pliopithecus inom Europa. Pliopithecus upptäcktes redan 1837 inom franska avlagringar ifrån miocen, senare äger flera fynd framkommit såväl ifrån miocen liksom pliocen, särskilt en fynd från en nästan fullständig skelett ifrån Tjeckoslovakien besitter ökat kunskaperna samt släktet Pliopithecus.^[11]

På 1930-talet gjordes dem inledande fynden från Proconsul från Louis Leakey. Tillsammans tillsammans med sin fru Mary Leakey gjorde denne beneath 1940-talet flera nya fynd. Efterhand besitter detta dock kommit för att stå uppenbart för att Proconsul ej existerar människans anfader, då arten utvecklas många lite beneath dem årmiljoner den påträffats. Släktet Dryopithecus beskrevs inledande gången redan 1856 efter en fynd inom land i västeuropa, samt besitter påträffats inom läka Europa, Nordafrika, Kaukasus samt Anatolien. detta existerar många närstående Proconsul skiljer sig genom ett bredare näsa, breda framtänder samt hörntänder tillsammans med djupa rötter. Den förekommer främst beneath yngre miocen. andra närstående fynd existerar en skellettfynd ifrån bynd Udabno vilket ursprungligen kallades Udabnopithecus, ett underkäke ifrån Ungern vilket kallades Hungaropithecus tillsammans flera. Dryopithecus står även nära Sivapithecus, påträffad inom avlagringar ifrån mellersta samt yngre miocen inom den Nordindiska bergskedjan Siwalikbergen.^[11]

Finns enstaka mängd olika fossil från människoapor. Morotopithecus, Kenyapithecus, Afropithecus, Oreopithecus, Ouranopithecus, existerar ytterligare några modell. Oklart vem vilket existerar förfader mot vem.

• Ramapithecus troddes tidigare artikel enstaka mänsklig förfader, baserat vid många ofullständiga fossil, dock mer kompletta fossil besitter demonstrerat för att den dels sannolikt existerar närmare släkt tillsammans med orangutanger, dels bör inordnas inom Sivapithecus

För sex–sju miljoner kalenderår sedan

[redigera | redigera wikitext]

• Sahelanthropus tchadensis^[6] (7 miljoner kalenderår sedan, MÅS) - kanske den inledande tvåbenta primaten tillsammans med hjärna liksom ett schimpans dock tänder m.fl. drag liknande ett människas.
• Orrorin tugenensis^[12] (6 MÅS) - möjligen tvåbent^[13], diet likt enstaka människas. Levde inom ett skogsmiljö, ej vid savannen.
• Ardipithecus kadabba (6 MÅS)- tvåbent, diet likt enstaka människas.

Någon gång nära den denna plats tiden delades släktträdet mellan människors förfäder, samt förfäder mot dem numeriskt värde arterna schimpanser. vetenskapsman existerar ej eniga angående vilka från ovanstående fossil vilket existerar vid vilken blad från delningspunkten. Upptäckarna från dem tre ovannämnda arterna anser samtliga för att deras eget fynd existerar ett mänsklig förfader, samt dem andra numeriskt värde existerar sidogrenar.^[14]

För fem miljoner tid sedan

[redigera | redigera wikitext]

För fyra miljoner tid sedan

[redigera | redigera wikitext]

För tre miljoner kalenderår sedan

[redigera | redigera wikitext]

• Australopithecus africanus (3,3–2,5 MÅS) Pliocen, enstaka tillväxt från afarensis tillsammans med större hjärna samt människolikt kranium. Skog-savann.
• Australopithecus garhi (2,5 MÅS)
• Släktet Homo, detta såsom oss själva tillhör, uppstår på grund av minimalt 2,8 MÅS.^[15]
• Homo habilis (2,5–1,5 MÅS)
• Homo rudolfensis
• Homo naledi, enstaka från dem maximalt nyligen funna arterna. 2013 hittades 1 550 fossilerade ben från 15 män/kvinnor/barn.

De äldsta stenverktyg oss besitter hittat existerar även ifrån den denna plats tiden, ca 2,6 MÅS^[16] , samtida tillsammans med dem inledande medlemmarna från släktet Homo. detta existerar enstaka rimlig gissning för att detta fanns dessa tidiga Homo liksom tillverkade verktygen. en antal Homo-fossil ifrån denna tidsperiod finns, dock dem anses på grund av distinkta till för att utgöra ett enda art, samt klassificeras oftast likt numeriskt värde arter, habilis samt rudolfensis. Idag vet man ej säkert ifall modernare Homo härstammar ifrån habilis alternativt rudolfensis. Vissa vetenskapsman placerar både habilis samt rudolfensis inom släktet Australopithecus i.st.f. Homo.

För numeriskt värde miljoner kalenderår sedan

[redigera | redigera wikitext]

• Robusta australopitheciner existerar enstaka samling likt från vissa vetenskapsman hänförs mot en eget släkte, Paranthropus. dem förmå äga utvecklats ur Australopithecus alternativt Kenyanthropus samt ägde enstaka hjärna motsvarande omkring 40% från den moderna människans. Paranthropus plats tvåbent samt omkring 1,4 meter upphöjd. Deras främsta kännetecken, den grova käken vars tuggmuskler plats fästa inom den benkam liksom löpte ovan kraniet, tyder vid för att den fanns skräddarsydd till för att förtära grov, fiberrik kost vilket rötter samt växter. Man tror för att detta plats denna specialisering samt bristande vid anpassningsbarhet liksom gjorde för att gruppen ej klarade från dem miljöfluktuationer likt blev vanliga på grund av omkring 1,2 miljoner kalenderår sedan. Arter inom gruppen existerar Australopithecus/Paranthropus boisei (2,3-1,2 MÅS), robustus (2-1,2 MÅS) (i södra Afrika) samt aethiopicus (2,7-2,8 MÅS) (Östafrika).
• Homo ergaster (ca 1,8 MÅS) då ergaster upptäcktes 1975 övergav man till gott teorin angående ett enda utvecklingslinje. Man accpeterade för att flera olika arter samexisterat sidled inom Afrika. ergaster äger flera gemensamma drag tillsammans med erectus samt man tror sig idag känna till för att erectus uppkom inom Afrika samt spred sig utöver Asien samt Europa. inom Afrika uppstod sedan ergaster samt, eftersom den moderna människan skiljer sig ifrån erectus vid ungefär identisk sätt såsom ergaster, tror man för att detta existerar ergaster såsom existerar människans anfader.
• Australopithecus sediba (1,95 samt 1,78 MÅS)
• Homo erectus (ca 1,5-0,05 MÅS) - fram mot mitten vid 1900-talet betraktades enstaka utdragen rad fynd ifrån runt angående inom kurera världen vilket olika arter (till modell Pithecanthropus erectus samt Sinanthropus pekinensis), dock idag betraktas dem varenda likt erectus, utom kanske ergaster. Erectus ägde betydligt större hjärna än sina föregångare samt ungefär likartade tänder vilket den moderna människan, även angående käken plats kraftigare. Tidigare trodde man för att erectus konkurrerades ut från andra arter på grund av omkring 400 000 kalenderår sedan, dock nyligen besitter man fynd vid Java demonstrerat för att erectus ännu existerade till 50 000 tid sedan – sidled tillsammans med den moderna människan. Homo erectus existerar den inledande art såsom detta finns skäl för att tro kunde prata samt granska eld.
• Homo georgicus (ca 1,5 MÅS) - namn likt från vissa vetenskapsman används angående dem erectus-liknande fossil vilket hittats inom Georgien.

För enstaka miljon kalenderår sedan

[redigera | redigera wikitext]

• Homo heidelbergensis
• Homo antecessor
• Homo cepranensis
• Homo rhodesiensis
• Homo helmei
• Samtliga inom listan ovan, heidelbergensis, antecessor, cepranensis, rhodesiensis, helmei, existerar namn såsom används angående olika fossil inom den svårplacerade samlingen ifrån övergångsperioden mellan Homo erectus samt dess person som följer efter någon annan nedan. Vilka namn likt existerar giltiga, samt vilka fossil likt hör mot vilket namn, råder detta ingen enighet ifall. H heidelbergensis torde existera detta såsom används mest.

---

• Homo floresiensis (94–13 TÅS) tid 2003 fann ett lag paleontologer ifrån land samt Australien, ledda från Radien Soejono, benrester, bl.a en nästan helt skelett, från ett hittills helt okänd hominidvariant^[17] vid ön Flores inom närheten från Java, öster ifall den sk. Wallacelinjen inom ett grotta inom Liang Bua. ett sektion från benen plats bara delvis fossiliserade, samt man daterade dem yngsta mot ca 12 000–13 000 tid. Fynden existerar ännu beneath stark undersökning, samt gruppen besitter ej ännu helt kunnat enas angående om detta existerar fråga ifall enstaka små ras från arkaisk Homo sapiens, alternativt enstaka förkrympt Homo erectus likt besitter överlevt sensationellt länge. detta internationella vetenskapssamfundet förefaller för att luta mot detta senare. Populärt kallas dessa varelser på grund av "hobbitar".

---

• Homo neanderthalensis (350-30 TÅS) — flera fynd – ifrån Spanien mot Uzbekistan – tyder vid för att neandertalmänniskan emigrerade ifrån Afrika före den moderna människan samt för att dem numeriskt värde arterna existerat blad nära blad beneath enstaka utdragen period. dem började bosätta sig inom Europa på grund av 350 000 kalenderår sedan samt vissa fynd (Gorham's cave inom Gibraltar) indikerar för att dem kvar fanns populationer sålunda sent likt till 28 000 tid sedan samt möjligen mot samt tillsammans 24 000 tid sedan. många tyder även vid för att neanderthalmänniskan begravde sina anhöriga långt innan den moderna människan, vilket antyder för att självmedvetande samt "livet efter detta" inledningsvis uppstod hos neanderthalmänniskan.
• Denisovamänniskan (40 TÅS)
• Människa (Homo sapiens) (200– TÅS) - dem allra första fossilen man funnit från H. sapiens kallas ibland Cromagnon.
  • Homo sapiens idaltu existerar ett utdöd trolig underart från människa. Bevisen till dess existens existerar en litet antal fossila skallar vilket hittats inom Etiopien samt likt anatomiskt samt kronologiskt tycks befinna sig vid en etapp mellan moderna människor Homo sapiens sapiens samt äldre typer, mot modell Homo rhodesiensis. Genom datering från dem vulkaniska lager inom vilka fossilen hittades besitter deras ålder bestämts mot ca. 160,000 år.
  • Homo sapiens sapiens Den tidiga moderna människan utmärker sig tillsammans sin panna samt avsaknaden från dem markerade ögonbrynsbågarna vid kraniet. Hjärnan existerar även inom ungefär identisk storlek vilket dagens människa samt ”kammen” ovan kraniet besitter helt försvunnit. detta existerar ej helt klarlagt noggrant hur den moderna människan spred sig ovan världen. till närvarande finns detta numeriskt värde inkompatibla förklaringsmodeller vilket beskriver sapiens utveckling: Den en, den multiregionala hypotesen, beskriver hur sapiens utvecklades sidled ifrån regionala populationer från erectus inom Afrika, Asien samt Europa. Modellen tar fasta vid vissa anatomiska likheter mellan lokala populationer från erectus samt sapiens. i enlighet med den andra teorin, den s.k. Ut ur Afrika-hypotesen, utvecklades den moderna människan H. sapiens endast inom Afrika, varefter ett mindre lag sedan emigrerade mot Eurasien. Denna assemblage konkurrerade sedan ut dem äldre människoarter vilket redan fanns vid lokal, d.v.s. neandertalarna samt andra grupper från H. erectus, samt inget alternativt en många begränsat genutbyte skedde mellan dem olika människoarterna. Genom studier från mutationstakten hos DNA inom nukleoler samt mitokondrier äger man kunnat fastställa för att sapiens särskiljde sig ifrån erectus på grund av omkring 200 000 tid sedan – vilket anses på grund av ungt på grund av den tidigare modellen. Dessutom äger man daterat dem äldsta fossil man funnit inom Afrika mot omkring 195 000 år^[18] sedan medan motsvarande fynd inom resten från världen existerar drygt 50 000 kalenderår yngre. Några raser existerar ej inom vetenskaplig samt biologisk fras då detta gäller den moderna människan; skillnader beträffande hudfärg, ögonform samt andra yttre kännetecken härrör ifrån anpassning mot framför allt klimat samt solljus. Förutom avsevärt mer sofistikerad verktygstillverkning existerar indikator vid mer komplexa religiösa ritualer samt vård angående sjuka samt gamla utmärkande till dem rikare lämningarna efter Homo sapiens sapiens ifrån inledande start. kultur inom form eller gestalt från grottkonst, skulpturer samt bensniderier börjar uppträda till närmare 100 000 kalenderår sedan inom Afrika, dock blir ej vanligt förrän möjligen 30 000 tid senare, samt skriftsystem uppträder till inledande gången något alternativt en par århundraden före kalenderår 3000 före vår tideräkning.

Jämförande tabell tillsammans med arter inom Homo

[redigera | redigera wikitext]

Fetstil indikerar väletablerade arter tillsammans med gott ifall fossil. titta även inventering ovan människoarter

Art	Levde då (MÅS)	Levde plats	Kroppslängd (m)	Kroppsvikt (kg)	Hjärnvolym (cm³)	Fossil	Upptäckt / publikation från namn
H. habilis	2,5–1,4	Östafrika	1,0–1,5	30–55	600	många	1960/1964
H. rudolfensis	1,9	Kenya				några	1972/1986
H. georgicus	1,8–1,6	Georgien			600	fåtal	1999/2002
H. ergaster	1,9–1,25	Östra samt södra Afrika	1,9		700–850	många	1975
H. erectus	2–0,3	Afrika, Eurasien (Java, Kina, Vietnam, Kaukasus)	1,8	60	900–1100	många	1891/1892
H. cepranensis	0,8	Italien				1 skalltak	1994/2003
H. antecessor	0,8–0,35	Spanien, England?	1,75	90	1000	få	1994/1997
H. heidelbergensis	0,6–0,25	Europa, Afrika	1,8	60	1100–1400	många	1907/1908
H. rhodesiensis	0,3–0,12	Zambia			1300	enstaka	1921
H. neanderthalensis	0,23–0,024	Europa, västra Asien	1,6	55–70 (kraftigt byggd)	1200–1700	många	1829/1864
H. sapiens sapiens	0,25–nu	hela världen	1,4–1,9	55–80	1000–1850	många	—/1758
H. sapiens idaltu	0,16	Etiopien			1450	3 skallar	1997/2003
H. floresiensis	0,10–0,012	Indonesien	1,0	25	400	7 individer	2003/2004

Tidslinje

[redigera | redigera wikitext]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

• Olmert, M., Dale, R., dem Lespinois, P. (2005) Walking with Cavemen. London: BBC (faktaserie)
• Campbell, Bernard G & Loy, James D & Cruz-Uribe, Kathryn (2006) Humankind framträdande, 9th ed Boston: Pearson Education, ISBN 0-205-42380-9
• Gärdenfors, Peter (2000) Hur Homo blev Sapiens Nora: Nya Doxa, ISBN 91-578-0352-8
• Declaration on Race and Racial Prejudice (1978), Office for the high Commissioner for human rights (eng)
• Bamshad, M., Wooding, S., Salisbury, B.A., Stephens, J. Claiborne (2004) "Deconstructing The Relationship Between Genetics And Race." Nature Reviews Genetics 5, 598–609. [1]reprint-zip
• Bamshad, M.J., Wooding S., Watkins W.S., Ostler C.T., Batzer M.A., Jorde L.B. (2003). "Human population genetic structure and inference of group membership." American Journal of Human Genetics 72, 578–589. reprint-pdf
• Hiernaux, J., Banton, M. (1969) Four statements on the race question. Unesco. [2]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]

v • r Människoarter Sahelanthropus tchadensis7-6 miljoner år · Orrorin tugenensis6 miljoner år Ardipithecus 6-4 miljoner år Ardipithecus kadabba5,8-5,2 miljoner år · Ardipithecus ramidus5,4-4,4 miljoner år Australopithecus 4,2-2,0 miljoner år Australopithecus anamensis4,2-3,9 miljoner år · Australopithecus afarensis3,9-2,9 miljoner år · Australopithecus bahrelghazali3,5-3 miljoner år · Australopithecus africanus3-2 miljoner år · Australopithecus garhi3-2 miljoner år · Australopithecus sediba1.95-1.78 miljoner år Paranthropus 2,7-1,2 miljoner år Paranthropus aethiopicus2,7-2,5 miljoner år · Paranthropus boisei2,6-1,2 miljoner år · Paranthropus robustus2-1,2 miljoner år Homo 2,8 miljoner tid - nu Homo habilis2,4-1,4 miljoner år · Homo rudolfensis2,4-1,8 miljoner år · Homo erectus1,9 miljoner - 143 000 år · Homo heidelbergensis800 000 - 300 000 år · Homo neanderthalensis500 000 - 30 000 år · Homo floresiensis95 000 - 12 000 år · Homo sapiens195 000 - nu