Vem målade den sissta måltiden
Nattvarden
- För andra betydelser, titta Nattvarden (olika betydelser).
Nattvarden (italienska: Il Cenacolo alternativt L'Ultima Cena) existerar ett muralmålning från Leonardo da Vinci, utförd cirka 1495–1498 inom klostret Santa Maria delle Grazie inom Milano.[1] Beställare plats mecenaterna greve Ludovico Sforza samt grevinnan Beatrice d'Este. Motivet existerar Jesu sista måltid liksom den beskrivs inom Johannesevangeliet, då denne instiftade nattvarden. Verket brukar betraktas likt en från dem inledande liksom skapades inom enlighet tillsammans med högrenässansmåleriets ideal.
Måleriteknik
[redigera | redigera wikitext]Muralmålningen existerar skapad vid torr puts, detta önskar yttra al secco vilket tillät Leonardo för att jobba ovan bota kompositionen samtidigt istället på grund av för att tvingas slutföra enstaka sektion från väggen åt gången, vilket existerar nödvändigt då man uppför enstaka freskmålning vid fuktig puts, detta önskar yttra al fresco. Utöver detta experimenterade han tillsammans en slags oljetempera.[1] Olyckligtvis visade sig den nya tekniken ej artikel hållbar samt målningen visade indikator vid förfall redan beneath Leonardos livstid.
År 1999 restaureradesNattvarden mot ett utgift från 40 miljoner kronor.
Komposition
[redigera | redigera wikitext]Kompositionen följer en antal skisser vilket Leonardo utförde inom Florens ett kreditkort tidsperiod innan han påbörjade Nattvarden. Gestalterna inom målningen existerar insatta inom en bildrum liksom utvidgar detta faktiska klosterrummet, refektoriet, var den existerar målad. Istället till för att återge lärjungarna inom enstaka odifferentierad rad, vilket ofta varit brukligt inom liknande avbildningar, samlade han dem inom grupper angående tre samt åstadkom en nätverk från formella samt relaterade till känslor kontakter, vilket binder varenda gestalt mot sina grannar samt mot Kristus inom mitten.
Genom för att välja detta ödesmättade ögonblick inom evangelieberättelserna då lärjungarna frågar Kristus vem från dem, vilket skulle förråda honom – Det existerar väl ej jag, Herre? – kunde Leonardo skildra plats samt enstaka såsom enstaka individ, vilket reagerar vid sitt särskilda samt mentalt avslöjande sätt. mot skillnad ifrån andra tidigare 1400-talsmålningar vid identisk tema besitter denne rensat bilden, ej bara ifrån flera vidlyftiga specifikation, utan även ifrån symboler samt inskriptioner, liksom brukade användas till för att känna igen dem olika personerna. Exempelvis saknar dem glorior till för att ange deras helighet, även ifall Kristigudomliganimbus antyds från detta naturliga ljuset ifrån fönstret, likt inramar hans viktig, medan Judas skalle befinner sig inom skugga.
Lärjungarna existerar ifrån vänster mot höger:
- Bartolomaios, Jakob samt Andreas såsom bildar enstaka samling vid tre vilka varenda existerar förvånade.
- Judas Iskariot, Petrus samt Johannes bildar enstaka andra team vid tre. Judas små frukter från växter ett klädnad inom blått samt grönt samt befinner sig inom skugga. inom handen håller han hårt enstaka små läderpung. Petrus ser upprörd ut samt håller ett verktyg riktad försvunnen ifrån Jesus. Den yngste aposteln, Johannes, existerar den inom gruppen såsom sitter närmast Jesus.
- Tomas, Jakob samt Filippos existerar nästa lag angående tre. Tomas existerar upprörd, Jakob ser chockad ut tillsammans med armen upp inom luften medan Filippos verkar kräva enstaka förklaring.
- Matteus, Judas Taddeus samt Simon Ivraren existerar den sista gruppen angående tre. Både Judas Taddeus samt Matteus existerar vända mot Simon.
Denna ordning vid lärjungarna fann man vid 1800-talet nedskriven inom en manuskript från Leonardo.[2]
Da Vinci-koden
[redigera | redigera wikitext]I Dan Browns fiktiva långnovell Da Vinci-koden (2003) agerar muralmålningen Nattvarden enstaka betydelsefull roll. Bland annat menar Brown inom boken för att lärjungen liksom sitter mot vänster angående Jesus ej existerar Johannes utan Maria Magdalena. Denna koncept hämtade Brown ifrån den pseudohistoriska boken The Templar Revelation (1997). han skrev även för att detta existerar tillsammans ett grabb tillsammans ett dolk samt för att den handen ej hör mot någon person; detta syns mellan Judas samt Petrus.
Repliker, parafraser samt parodier
[redigera | redigera wikitext]En replik från Nattvarden, målad tillsammans med olja vid duk, ifrån 1500-talet finns bevarad inom klostret inom Tongerloo inom närheten från Antwerpen inom Belgien. Denna konstverk uppvisar flera specifikation vilket ej längre existerar synliga vid originalet.[3] Konstnären Giacomo Raffaelli gjorde ett replik, inom naturlig storlek, inom mosaik (1809–1814) inom Minoritenkirche inom Wien.
Verket äger ofta parafraserats. Exempelvis skapade fotografen Mary Beth Edelson 1971 verket "Some Living American Women Artists/Last Supper" var Georgia konstnär sitter centralt vid identisk ställe likt Jesus.
I Önsta Gryta kyrka inom Önsta samling inom Västerås äger ungar samt ungdomar inom församlingen byggt enstaka från världens största plattor för att skapa mönster med pärlor tillsammans Nattvarden liksom förlaga. Den består från 450 000 pärlor.[4]
Parodier vid målningen förekommer inom en antal filmer. Exempelvis inom Luis BuñuelsViridiana (1961), Pier Paolo PasolinisMamma Roma (1962), Robert AltmansMASH (1970), Jesus Christ Superstar (1973), Mel BrooksDet våras på grund av världshistorien sektion 1 (1981) samt inom Hany Abu-AssadsParadise Now (2005).
I Turtlesavsnittet "Artless" ifrån 1987 års serie, existerar målningen en från flera renässanskonstverk liksom blir stulna från utomjordingar.[5]
Parafraser samt parodier vid målningen besitter även använts inom många[vilka?]reklamsammanhang, bland annat från ICA nära påsk 2014.[6] Reklamen anmäldes mot Reklamombudsmannen liksom skulle utreda ifall reklamen bröt mot den internationella handelskammarens regler samt vid något sätt brast inom sitt sociala ansvar.[7] en inom land uppmärksammat fall fanns då hamburgerkedjan Clock beneath sommaren 1995 använde målningen vilket fick Konstakademien för att åberopa Klassikerskyddet inom den svenska upphovsrättslagen rörande kränkning från "den andliga odlingens intressen".
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån talar engelska Wikipedia, The gods Supper (Leonardo), 31 oktober 2007.
Noter
[redigera | redigera wikitext]Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Janson, H.W. (1988). Konsten (3). Stockholm: Albert Bonniers Förlag. ISBN 91-34-50937-2