Var kan jag hitta ett mistelträd

Misteln knyter dubbeltrasen mot sig genom för att mata den genom vintern. Dubbeltrasten sår inom gengäld nya mistlar.
Leif Carlsson besitter studerat en vackert ömsesidigt beroende samt samtidigt begripet något något som är viktigt eller nödvändigt angående den landskapsväv detta samband ingår i.

Midvinteroväder ovan Mälardalen. inom ett träd nära Tidö slott sitter ett isolerad dubbeltrast. Den existerar en klot bland andra klot inom en snöigt universum; enstaka boll från uppburrade kroppsdun bland vintergröna mistelbollar.
Ibland plockar trasten åt sig några mistelbär, dock snart intar den åter klotform på grund av för att minimera värmeförlusten. avvaktar. Andas.
Andetagen får dunbollen inom kikarens blickfång för att vidgas samt krympa. dem existerar överraskande långsamma, jag behöver bara snabba vid min personlig andhämtning ett små smula till för att oss bör andas inom takt.

Dubbeltrasten besitter suttit var sedan inom september – inom dagsljus samt mörker, inom nederbörd, inom solsken, inom frost. detta existerar januari nu.
– Man kunna fråga sig hur roligt detta existerar egentligen; för att sitta en halvår inom identisk träd samt förtära identisk sorts små frukter från växter varenda solens tid. dock den existerar upptagen tillsammans identisk sak såsom ni samt jag håller vid med: för att hålla oss vid benen samt må således utmärkt liksom möjligt. detta existerar därför den sitter var inom ur samt skur, säger Leif Carlsson.
detta fanns han vilket upptäckte dem på grund av mer än fyrtio kalenderår sedan. denne ägde flyttat mot Eskilstuna samt då vintern kom besökte denne enstaka från Mälaröarna norr ifall staden var detta finns gott ifall mistel. Plötsligt flög fem dubbeltrastar iväg inom nordostlig riktning.
– Jag tänkte: vad faan utför ni här?
för att dem båda arterna lever inom kompanjonskap existerar välkänt. Fågeln heter mistlethrush vid engelska, misteldrossel vid tyska. inom landet besitter dock sambandet varit osynligt eftersom misteln saknas nästan helt. Den underliga halvparasitiska växten finns bara lokalt inom Mälardalen samt inom Kalmar län.
inom varenda fågelböcker står detta för att dubbeltrasten lämnar landet vid vintern, dock Leifs undersökningar visade snart för att detta finns dubbeltrastar likt bryter mönstret. Vinter efter vinter sitter dem var samt äter mistelbär – inom detta herrgårdstäta landskap mellan Västerås samt Eskilstuna var lövtäkt från lindar ej behövts samt mistlarna därför överlevt.

En övervintrande dubbeltrast existerar extremt platsbunden. Den krymper sin planet mot en alternativt numeriskt värde mistelbevuxna växt samt försvarar detta vinterrevir frenetiskt mot konkurrenter. Ju längre vintern går, ju mer blir trastens vinterträd behängda tillsammans med något liksom liknar kletiga spottloskor. detta existerar trastspillning: sega strängar från mistelfrön samt klistrigt fruktkött. Fröna passerar intakta genom trasten samt klibbar fast vid grenar samt kvistar var växten är kapabel slå rot
Dubbeltrasten odlar begränsad sagt mistlar. detta finns lövträd inom trakten vilket existerar nästan vintergröna, således täta existerar mistelbestånden.
Trastarnas ortsbundenhet utför dock för att dem knappast sprider mistlarna mot helt nya växtplatser. detta sköter sidensvansarna, menar Leif. då deras nomadiserande grupper slumpmässigt dyker upp sprids mistelfröna inom flyttvägarnas riktning.
således knyts banden mellan arterna, samt mellan generationerna. Gångna vintrars fåglar äger sått detta dagens fåglar äter, dagens fåglar sår detta kommande vintrars fåglar bör äta.
Lyfter man blicken tätnar väven. Vart man ser ser man samband, angående man besitter Leif Carlsson liksom vägvisare. inom start från vintern stod rönnarna tunga från röda klasar samt tusentals björktrastar drog runt samt fullgjorde sitt uppgift likt grovarbetare inom ekosystemtjänstesektorn.
– varenda rönnbär besitter varit ett växtdel likt pollinatörerna surrade kring inom somras. idag besitter trastarna sått dem ovan kurera landskap, överallt ligger detta frön färdigförpackade inom rönnbärsfärgad gödning.
– varenda dem denna plats sambanden bildar enstaka väv liksom små frukter från växter oss, säger Leif Carlsson.
denne säger detta tillsammans ett underton från vrede. oss får således många kostnadsfri, dock oss tar detta således uselt mot existera. dem solbelysta brynen inom landskap skulle behärska artikel blommande paradis från buskar samt örter likt sätter hastighet vid kurera ekosystemet tillsammans sitt bränsleuppbåd från nektar samt pollen. Istället existerar dem knivskarpa sterila gränser mellan enhetliga markmoduler: granåkrar, hyggen, planteringar. detta liksom trastarna sår betas alternativt röjs försvunnen vilket ogräs. plats finns rönnen, fanns finns sälgen?
– detta existerar uppenbart för att industrin bör äga skogsråvara. dock oss måste ju till tusan lägga något inom den andra vågskålen också.

Den balans Leif talar angående – samt likt han arbetar till inom Naturskyddsföreningen inom Sörmland – existerar ett skötsel från landskap såsom tar hänsyn mot hur detta ett gång formades. inom dem ursprungliga europeiska lövblandskogarna fanns gigantiska växtätare likt uroxar, jättehjortar samt skogselefanter. dem betade, välte träd, rev ner grenar, öppnade gläntor – detta hände läka tiden saker inom skogarna. Skogsbränder skadade tillsammans ojämn mellanrum. detta fanns enstaka dynamik samt enstaka variation. detta fanns inom den sortens luckiga blandskogar dagens sydsvenska fauna samt flora mot stora delar formades. flera från arterna hittade nya livsmiljöer inom bondesveriges småskaliga mosaiklandskap. dock idag äger även detta försvunnit samt ersatts från något vilket betydligt mindre dynamiskt, många mindre varierat.
– samt detta var existerar ej förbättrad, därför besitter landskap inte någonsin sett ut, säger Leif Carlsson samt pekar mot naturreservatet strax intill oss likt lämnats på grund av ”fri utveckling”. Resultatet existerar ett kompakt skiljevägg från lövsly.
– detta behövs enstaka jäkla massa fantasi till för att föreställa sig skogselefanter, dock oss måste. detta bästa vid flera sådana denna plats ställen vore för att skicka in ett sjövild kille tillsammans med ett skördare – enstaka plåtelefant – samt låta honom rensa runt en tag på grund av för att efterlikna detta likt hände inom detta gamla naturlandskapet.
detta återkommer såsom en mantra inom allt denne säger: för att tänka landskapshistoriskt. för att tänka inom dynamik samt variation. för att tänka inom struktur, ej inom enskilda arter. ej ens dubbeltrastar samt mistlar värnar han ytterligare många angående. han tycker detta existerar en elände för att misteln existerar fridlyst, den besitter blivit allt aggresivare på denna plats inom trakten vid senare tid. Angripna lindar dör innan dem hinner växa sig grova, vilket innebär för att en antal rödlistade, lind-specialiserade skalbaggsarter förlorar livsrum.
Leif Carlsson existerar alltså ingen mistelkramare. ingen lindkramare heller. dem båda arterna står inom själva verket ej alls emot varann.
– detta existerar ursprunglig då man släpper loss enstaka massa artfanatiker liksom dem hamnar inom motsatsförhållande.
detta handlar istället, menar Leif Carlsson, ifall för att hitta skötselmetoder var både träd (och rödlistade vedskalbaggar) samt mistel (och dubbeltrast) förmå samexistera.
– detta får ej artikel mörk alternativt vitt. oss måste avsluta för att yttra endera ja alternativt nej, oss måste yttra någonting många mer nyanserat.

Dubbeltrasten ser sig omkring tillsammans med några snabba knyck vid huvudet. Människoröster. Våra. Den följer oss tillsammans blicken då oss sätter oss inom bilen samt gård därifrån. Markerna blir tysta igen. Trasten burrar upp kroppsdunen mot enstaka boll. avvaktar. Andas.
angående sex veckor kommer våren – såsom enstaka bekymmer, såsom ett befriare.