Hur tar nässeldjur upp syre
Nässeldjur
Nässeldjur (Cnidaria) existerar ett huvuddel tillsammans med vattenlevande varelse såsom kännetecknas från för att dem äger nässelceller. Stammen består från cirka 11 000 kända arter samt omfattar maneter, hydrozoer samt koralldjur, var anemoner ingår. Merparten nässeldjur lever inom havet samt existerar enkla varelse. dem existerar uppbyggda liksom en rör bestående från numeriskt värde vävnadslager, ett insida samt ett utsida, tillsammans med munhåla inom en änden omgiven från tentakler.
Nässeldjuren existerar utan sällskap angående för att äga nässelceller, vilka framförallt sitter vid tentaklerna samt används på grund av för att fånga byten samt såsom skydd. inom varenda nässelcell finns ett tagg, fästad nära enstaka spirallindad tråd. vid utsidan från cellen finns ett sorts avtryckare samt då något kommer nära den skjuts taggen ut. Vissa artgrupper äger bara hullingförsedda taggar medan andra besitter nässelceller tillsammans med giftblåsa.
Nässeldjur lever antingen utan sällskap alternativt tillsammans inom kolonier, vilket blåsmaneten samt koralldjuren, var dem senare förmå forma stora komplexa strukturer.
Systematik
[redigera | redigera wikitext]Nässeldjuren uppkom tidigt inom utvecklingen. detta finns ungefär 11 000 olika arter[1] vilket delas upp inom nästa klasser:[2][1]
- Koralldjur (Anthozoa), omfattar cirka 7 500 arter, samt omfattar fastsittande arter likt havsanemoner, stenkoraller samt octocorallia.
- Bägarmaneter (Staurozoa), omfattar cirka 50 arter från fastsittande maneter tillsammans enstaka polypliknande stjälk. Tidigare något som har transporterats eller flyttats dem mot klassen maneter.
- Kubmaneter (Cubozoa), omfattar cirka 50 arter samt äger numeriskt värde utvecklingsstadium, en fastsittande polypstadium samt en frisimmande medusastadium. Flera många giftiga maneter ingår inom klassen likt havsgeting samt irukandji.
- Maneter (Scyphozoa), omfattar cirka 200 arter samt äger numeriskt värde utvecklingsstadium, en fastsittande polypstadium samt en frisimmande medusastadium.
- Hydrozoer (Hydrozoa), omfattar cirka 3 500 arter vilket kunna titta många olika ut. dem förmå variera ifrån frisimmande manetliknande former, mot blåsmaneten samt fastsittande växtliknande former vilket Plumulariidae, Sertularia, Millepora samt Stylasteridae. Även den sötvattenlevande maneten Craspedacusta sowerbyi existerar ett hydrozo.
Utöver dessa fem klasser sålunda förmå även nässeldjuren omfatta dem parasitiska myxozoerna likt omfattar ovan 1000 arter.[3]
Följande kladogram illustrerar gruppen evolutionära släktskap:[2]
Utseende
[redigera | redigera wikitext]Nässeldjur existerar diploblastiska organismer, uppbyggda från ektoderm samt endoderm (yttre samt inre epitellager), skilda åt från enstaka mellansubstans såsom innehåller celler (ibland mesenkymatiskbindväv; mellanskikt alternativt mesogloea). dem existerar försedda tillsammans tentakler.
Nässeldjur existerar radiärsymmetriska alternativt bilateralsymmetriska (polyp- alternativt medusa-typ), tillsammans med ektoderm samt endodermalepitel, skilda från enstaka mesogloea. Hålrumssystem (gastral- alternativt tarmhåligheten). Celltyper: epitelmuskelceller, nässelkapslar (nematocyster), nervceller, körtelceller, bindvävsceller.
I gruppen nässeldjur ingår vilt tillsammans många skiftande storlek samt utseende, ifrån dem minsta polyperna mot gigantiska nässeldjur tillsammans med 40 meter långa tentakler. dem existerar enkelt uppbyggda. Kroppsväggen består från numeriskt värde vävnadslager, mellan dem är kapabel detta finnas enstaka geléartad massa såsom mestadels består från dricksvatten. dem existerar medusor alternativt polyper. Medusor existerar klockformade samt simmar tillsammans nedåtriktad munhåla. Polyper sitter fast vid botten samt lever stillasittande samt riktar munnen uppåt liksom mot modell koralldjur. Maneter existerar både medusor samt polyper beneath olika delar från sitt utvecklingsstadium.
Utmed medusans kant finns åtta små fördjupningar liksom innehåller balansorganen samt enkla ögon.
Föda
[redigera | redigera wikitext]De flesta nässeldjur livnär sig från bytesdjur. dem fångar dem tillsammans med enstaka nässelcell (cnidocyt) liksom skjuter ut enstaka hullingförsedd tråd. Cellen kunna äga enstaka giftblåsa såsom sprutar gift genom tråden in inom bytet på grund av för att förlama detta.
Nässelcellerna sitter vid munarmar runt munnen samt vid långa fångsttrådar samt är kapabel nära kontakt skjuta ut enstaka tråd vilket existerar förbunden tillsammans med ett giftblåsa. Giftet antingen bedövar alternativt dödar bytet. dem större nässeldjuren existerar köttätare, samt fångar stora byten vilket fiskar samt eremitkräftor. Den vanligaste samt viktigaste födan existerar små organismer såsom flyter omkring inom vattnet.
Förutom för att fånga byten används nässelcellerna mot försvar. Människor känner oftast ej från nässelcellerna, dock några vilt såsom mot modell rödmaneter bränns. dem vanliga rödmaneterna existerar upp mot 50 cm inom diameter, dock den största arten skarlakansröd manet med brännande tentakler liksom lever inom Arktis blir ungefär 2,5 meter inom diameter.
Syretillförsel
[redigera | redigera wikitext]Nästan samtliga celler inom buk samt vid utsidan finns ytligt samt nära vattnet. Därför behövs inga speciella kroppsdel till andning. detta behövs ej heller något blod på grund av för att transportera ämnen inom kroppen. Energi får dem genom för att förbränna maten. Då förbrukas syrgas samt koldioxid bildas. Båda gaserna löser sig inom dricksvatten samt nässeldjurens celler är kapabel därför ta upp syrgas samt bli från tillsammans koldioxid direkt mot detta omgivande vattnet.
Fortplantning
[redigera | redigera wikitext]Maneter förökar sig genom för att hanarna sprutar sperma direkt inom vattnet likt honorna fångar upp tillsammans med sina munnar. Larverna stannar kvar hos honorna ovan sommaren, samt förmå ses vilket gulaktiga larver runt deras munarmar. Sedan släpps larverna liksom tar sig ned mot bottnen samt var växer dem fast likt polyper. vilket små utskott står dem sedan vid bottnen cirka enstaka halv centimeter stora. vid våren skivas toppen från samt maneten blir ett medusa, detta önskar yttra enstaka frisimmande manet. inom denna struktur lever maneten en tid samt dör vid hösten.
Habitat
[redigera | redigera wikitext]Nässeldjur finns bara inom vattenmiljöer. Några förekommer inom sötvatten dock dem flesta nässeldjur finns inom havsvatten. Djuren förmå leva utan sällskap samt inom kolonier. Korallrev bildas från nässeldjurskolonier samt dem kunna sträcka sig ovan stora områden vid botten av havet.
Hormonsystem samt nervsystem
[redigera | redigera wikitext]Nässeldjur besitter ingen hjärna alternativt något centralt nervsystem. Istället äger dem en decentraliserat nervnät likt består från sensoriska nervceller likt genererar signaler vilket svar vid olika typer från stimulans, samt delvis synapser.[4] Nässeldjur äger inget hormonsystem.
Matspjälkningssystem
[redigera | redigera wikitext]Tentaklerna äger massor från stickande taggar, sålunda kallade nässelceller (cnidocyter). Dessa används till för att trassla in bytena samt förgifta dem. Genom matsmältningsenzymer förmå matspjälkningen därmed börja. "Lukten" från vätskor ifrån skadade bytesdjur utför för att tentaklerna viker inåt samt torkar bytet inom munnen.[4]
Blodet samt blodomloppet inklusive hjärtat
[redigera | redigera wikitext]Encelliga organismer samt flera små varelse således såsom nässeldjur saknar blodomlopp – transporterna inom kroppen sker helt genom diffusion.Tack vare för att nästan samtliga cellerna finns nära vattnet således behövs inget blodomlopp, cellerna klarar detta vid personlig grabb genom för att avge koldioxid samt ta upp syre direkt ur vattnet. Hos maneter samt andra nässeldjur pumpas havsvatten ut samt in genom munnen samt cirkulerar inom ett mer alternativt mindre förgrenad gastrovaskulärhåla, vilket även fungerar såsom mag–tarmkanal.
Rörelseapparat
[redigera | redigera wikitext]Nässeldjur använder sig från enstaka sorts “strålframdrivning” på grund av för att behärska röra sig vidare samt bakåt. Man tar hjälp från musklerna, speciellt dem man äger inom kanterna från buk, samt trycker ut vattnet vilket fullfölja för att man är kapabel röra sig inom vattnet. Denna rörelseapparat existerar dock ej kraftfull nog på grund av för att behärska bland annat simma motströms. Dock förmå dem styra riktningen inom strömmen, alltså vart dem bör medströms.[4]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ [ab] Marymegan Daly, handlar i textilier R. Brugler, Paulyn Cartwright, Allen G. Collin, Michael N. Dawson, Daphne G. Fautin, Scott C. France, Catherine S. McFadden, Dennis M. Opresko, Estefania Rodriguez, Sandra L. Romano & Joel L. Stake (2007) The phylum Cnidaria: A review of phylogenetic patterns and diversity 300 years after Linnaeus.Zootaxa, 1668: 127–182, Wellington ISSN1175-5326sammanfattning (PDF)
- ^ [ab] Allen Collins u. a. (2006) Medusozoan Phylogeny and Character Evolution Clarified bygd New Large and Small Subunit rDNA information and an Assessment of the Utility of Phylogenetic Mixture Models.Sysl. Biol., 55(1):97–115, doi:10.1080/10635150500433615
- ^ [ab] Jin-Mei Feng, Jie Xiong, Jin-Yong Zhang, Ya-Lin Yang, insekter som pollinerar Yao, Zhi-Gang Zhou, Wei Miao (2014) New Phylogenomic and Comparative Analyses Provide Corroborating bevis that Myxozoa fryst vatten Cnidaria.Molecular Phylogenetics and Evolution, doi:10.1016/j.ympev.2014.08.016
- ^ [abc] Ruppert, E.E., Fox, R.S., and Barnes, R.D. (2004).Invertebrate Zoology (7 ed.). Brooks / Cole. pp. 111–124. ISBN 0-03-025982-7.
|