beltsaw.pages.dev




Hur länge är vildsvinskultingar randiga

Vildsvin

Artikeln ger omfattande resultat ifall vildsvinet, till bestämd kunskap angående detta svenska beståndet titta Vildsvin inom landet. till andra betydelser titta Vildsvin (olika betydelser).

Vildsvin (Sus scrofa) existerar en partåigt hovdjur vars ursprungliga utbredningsområde sträckte sig ifrån västra Europa mot Sydostasien. Vildsvinet introducerades sedan inom Nordamerika, Sydamerika, Australien samt vid flera småöar samt besitter därför idag enstaka nästan världsvid utbredning. Tamsvinet existerar den domesticerade formen från vildsvin.[2]

Vild alternativt tam

[redigera | redigera wikitext]

Globalt existerar definitionen från en vildsvin vid flera platser flytande då detta rör sig ifall identisk art liksom tamsvin, även kallad svin. Tamsvin blir enkel förvildade, samt vilda samt tama svin runt angående inom världen parar sig tillsammans varandra samt får avkomma. Indelningen grundar sig därför ofta vid plats populationen finns samt vad man känner mot ifall dess saga. Exempelvis kallas dem vilda svinen vid Nya Zeeland på grund av Captain Cookers då dem anses härstamma ifrån svin likt kapten James Cook tog tillsammans med sig liksom gåvor mot maorierna vid 1770-talet.[3] en annat modell existerar vildsvin utplanterade inom USA inom start från 1900-talet likt ibland parar sig tillsammans tamsvin likt rymt ifrån farmer varför detta inom Nordamerika ej finns någon klar gräns mellan vildsvin samt tamsvin.

Utseende samt anatomi

[redigera | redigera wikitext]

En könsmogen hane kallas galt (äldre benämning orne) samt existerar mellan 150 samt 180 centimeter utdragen samt 70 mot 100 centimeter upphöjd. mot längden bör läggas ett omkring 25 centimeter utdragen svans. Den könsmogna honan kallas sugga samt existerar betydligt mindre än hanen. Galten balanserar upp mot 225 enhet för massa medan suggan balanserar mellan 70 samt 140 kilogram; detta förekommer dock mindre suggor tillsammans blott enstaka vikt vid 40–50 kilogram.[4] enstaka hona såsom ännu ej fött några kultingar kallas gylta.

Vildsvinets styva hår exempelvis på en borste existerar mörkgrå mot brunsvart samt båda könen äger uppåtböjda betar – galtarnas existerar avsevärt större än suggans. Vildsvinet äger ganska dålig ögonkontakt dock god ljuduppfattning samt en extremt god luktsinne. Svinen förmå uppleva vissa lukter vid 8 mot 11 kilometers håll.[5]

Det finns rapporter ifrån omvärlden ifall hybrider mellan vildsvin samt tamsvin såsom vägt långt ovan 300 kg, samt några fåtal exemplar likt nedlagts äger vägt omkring 400–500 kg. en från dem fick vid bas från sin storlek namnet Hogzilla.

I medelvärde överlever 60% från vildsvinen sitt inledande tid, 20% når numeriskt värde kalenderår samt mindre än 10% blir fyra år.[6]Skansen uppger enstaka medellivslängd vid 10 år[7] samt Kolmården uppger för att dem lever inom 10–15 år[8].

Utbredning samt systematik

[redigera | redigera wikitext]

Studier från MtDNA indikerar för att vildsvinet härstammar ifrån småöar inom Sydostasien vilket IndonesienFilippinerna, samt vilket sedan spred sig mot Eurasien samt Nordafrika.[9] dem äldsta kända fossilen existerar funna inom både Europa samt Asien samt härstammar ifrån tidig pleistocen.[10] Idag existerar dess närmaste anhörig skäggsvinet likt lever vid Malacka samt något som ligger nära eller är i närheten öar.[11]

Vildsvinet förekommer naturligt inom stora delar från Eurasien, Nordafrika samt vid Stora Sundaöarna. Människan besitter spridit djuret mot flera områden, likt Nord- samt Sydamerika, Australien samt Nya Guinea, samt idag existerar detta en från världens maximalt utspridda däggdjur.[12]

Beroende vid definition delar man in vildsvinet inom olika flera underarter. Mammal Species of the World 2005 delar in vildsvin inom 16 underarter liksom inom sin tur delas in inom fyra regionella grupper.[13]

  • Västlig: förekommer inom Västafrika samt Europa samt omfattar S. s. scrofa, S. s. meridionalis, S. s. algira, S. s. attila, S. s. lybicus samt S. s. nigripes.
  • Indisk: förekommer inom Mindre Asien samt Indien samt omfattar S. s. davidi samt S. s. cristatus.
  • Östlig: förekommer inom Nordasien samt Japan samt omfattar S. s. sibiricus, S. s. ussuricus, S. s. leucomystax, S. s. riukiuanus, S. s. taivanus samt S. s. moupinensis.
  • Indonesisk: förekommer inom land samt omfattar endast S. s. vittatus, detta maximalt basalataxonet samt kunna utgöra ett personlig art.

Det vetenskapliga släktnamnet Sus existerar latin till svin samt artepitet scrofa existerar latin till ett könsmogen sugga.[14]

Ekologi

[redigera | redigera wikitext]

Vildsvin existerar sociala vilt samt lever inom grupper, oftast några honor tillsammans med sina ungar. Hanarna lever utan sällskap samt existerar välkomna inom hjorden endast inom parningstider såsom pågår ifrån oktober mot januari.[4] Efter ett dräktighetstid vid ca 115 dagar föder honan vanligen 5–6 kultingar (ibland 8–9, väldigt sällan upp mot 15) inom enstaka grop. Hur ofta suggan blir dräktig beror mot massiv sektion vid resurs vid att födas samt hur klimatet ser ut. inom områden tillsammans med gynnsamma förutsättningar kunna enstaka sugga erhålla numeriskt värde kullar per kalenderår, vanligast existerar dock enstaka årlig födsel kring mars månad.[4]

Då nya kultingar föds lämnar dem ettåriga hanarna flocken på grund av för att forma ett personlig galthjord var dem sedan lever inom likt maximalt numeriskt värde kalenderår. Efter detta skiljs dem åt samt svinen går ovan mot för att leva utan sällskap existensen ut. Detta tillsammans med undantag på grund av parningsperioderna då dem temporärt lever ihop tillsammans enstaka ytterligare flock, dock underställda ledarsuggan såsom styr sin flock.[4]

Vildsvinet existerar normalt nattaktivt[4] dock är kapabel angående detta lever ostört artikel aktivt samt leta att födas även vid dagen. Ofta tar detta sin daglega inom enstaka tät granplantering alternativt inom våtmarker inom närheten från odlad mark. inom regel existerar vildsvinet extremt skyggt dock detta går ej för att uttala sig internationellt angående detta, då vildsvin även omfattar förvildade tamgrisar alternativt vildsvin tillsammans massiv sektion tamgrisgener, vilka existerar många mindre skygga till människan.

Föda

[redigera | redigera wikitext]

Vildsvin existerar allätare[4] dock 90 andel från deras att födas består från vegetabilier. då dem letar att födas gräver dem tillsammans med trynet inom marken samt "bökar" upp jorden, ofta efter ek- samt bokollon vilket existerar favoritmaten. ytterligare att ge liv existerar majs, ärtor, rotfrukt samt spannmål, maskering, möss, orm, rötter, små frukter från växter samt mögelväxt. dem äter även vattenväxter, as samt ibland sopor.

Människan samt vildsvinet

[redigera | redigera wikitext]

Skadedjur/nyttodjur

[redigera | redigera wikitext]

För detta svenska beståndet från vildsvin, titta Vildsvin inom Sverige

Under letandet efter föda orsakar vildsvinen ofta skador till lantbruket, medan dem samtidigt anses behärska existera mot fördel på grund av skogsbruket då dem äter upp ansamlingar från skadeinsekter såsom barkborrar samt bidrar mot markberedningen genom sitt bökande. Därför existerar vildsvinet en uppskattat vilt inom skogarna inom bland annat Tyskland samt Tjeckien var detta mot samt tillsammans med utfodras från skogsägare samt jägare. Dock jagas dem hårt inom ren jordbruksbygd då dem bökar inom åkrarna samt förstör. mot skillnad ifrån övrigt klövvilt angriper ej vildsvinet gran- samt tallplantor samt utför därför ej skada likt mot modell älg samt rådjur.

Generellt är kapabel man yttra ganska lite ifall vildsvinets skygghet eftersom olika populationer beter sig olika, bland annat beroende vid hybridisering tillsammans med tamsvin. Vanligtvis undviker dem bebyggelse samt flyr därför fort detta känner lukten från ett människa.[källa behövs] inom vissa områden var bestånden existerar stora observeras vildsvin nära människor samt mot samt tillsammans inne inom samhällen. detta finns fall var en skadat vildsvin besitter anfallit människor då detta blivit trängt.[15] Totalt sett dödas ca 10 personer per kalenderår från vildsvin runt angående inom världen[16], vilket existerar något fler än t.ex. antalet dödliga hajattacker[17].

Vildsvin inom kulturen

[redigera | redigera wikitext]

Det kraftfulla vildsvinet besitter länge tjänat likt emblem inom flera från jordens mytologier. inom indisk sagor äger guden Vishnu enstaka inkarnation från en vildsvin vilket heter Varaha. Inom skandinavisk folktro fanns detta en många folkilsket vildsvin liksom hette Gloson såsom ägde rakbladsvass styva hår exempelvis på en borste. Inom grekisk sagor dräpte AresAdonis då han fanns maskerad mot vildsvin.

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^Oliver, W. & Leus, K. 2008 Sus scrofa . Från: IUCN 2008. IUCN Red List of Threatened Species. utgåva 2018.1. Läst 9 augusti 2019.
  2. ^Giuffra E, Kijas JM, Amarger V, Carlborg O, Jeon JT, Andersson L. The ursprung of the domestic pig: independent domestication and subsequent introgression., April 2000, (engelska).
  3. ^Horwitz, Tony (2003). Blue latitudes: Boldly going where captain Cook has gone before. Picador. sid. 127. ISBN 0-312-42260-1.
  4. ^ [abcdef] Dägg-, grod- samt kräldjur (1988). sid. 360–362
  5. ^Higginbotham, Billy (23 oktober 2013). ”Frequently Asked Questions-Wild Pigs”. Texas A&M AgriLife Extension Service. Arkiverad ifrån originalet den 12 januari 2016. https://web.archive.org/web/20160112074214/http://feralhogs.tamu.edu/frequently-asked-questions-wild-pigs/. Läst 25 november 2015. 
  6. ^VSOVVO, Information ifall vildsvinsförvaltningArkiverad 9 september 2016 hämtat ifrån the Wayback Machine., läst 2017-04-14
  7. ^Skansen, vildsvinArkiverad 15 april 2017 hämtat ifrån the Wayback Machine., läst 2017-04-14
  8. ^Kolmården, vildsvinArkiverad 15 april 2017 hämtat ifrån the Wayback Machine., läst 2017-04-14
  9. ^Chen, K. et al. "Genetic Resources, Genome Mapping and Evolutionary Genomics of the Pig (Sus scrofa)". Int J Biol Sci 2007; 3(3):153-165. doi:10.7150/ijbs.3.153. Available from http://www.ijbs.com/v03p0153.htm
  10. ^Ruvinsky, A. et al. (2011). "Systematics and evolution of the pig". In: Ruvinsky A, Rothschild MF (eds), The Genetics of the Pig. 2nd ed. CAB International, Oxon. s:1-13. ISBN 978-1-84593-756-0
  11. ^ Heptner, V. G. ; Nasimovich, A. A. ; Bannikov, A. G. ; Hoffman, R. S. (1988) Mammals of the Soviet Union, Volume inom, Washington, D.C. : Smithsonian Institution Libraries and National Science Foundation, s:19-82
  12. ^Oliver, W. L. R. et al. 1993. The Eurasian Wild Pig (Sus scrofa). In Oliver, W. L. R., ed., Pigs, Peccaries, and Hippos – 1993 ställning eller tillstånd Survey and Conservation Action Plan, s:112-121. IUCN/SSC Pigs and Peccaries expert Group, ISBN 2-8317-0141-4
  13. ^Wozencraft, W.C. (2005). "Order Carnivora". I: efternamn, D.E.; Reeder, D.M. Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference (3rd ed.). Johns Hopkins University Press. s:532–628. ISBN 978-0-8018-8221-0. OCLC 62265494.
  14. ^Stangl, Christiansen & Galbraith (1993) Sus scrofa, Abbreviated guide to pronunciation and etymology of scientific names for North American nation mammals north of Mexico, Museum of Texas Tech University
  15. ^Andersson, Thomas B. (2005). Guide mot våra vilda djur. Wahlström & Widstrand. sid 47.
  16. ^John J. Mayer (23 oktober 2013). ”Wild Pig Attacks on Humans” (på engelska). Proceedings of the 15th Wildlife Damage Management Conference: s. 17-35. https://digitalcommons.unl.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=1150&context=icwdm_wdmconfproc. Läst 9 mars 2018. 
  17. ^Lentz, Ashley K.; Burgess, George H.; Perrin, Karen; Brown, Jennifer A.; Mozingo, David W.; Lottenberg, Lawrence (Number 1, January 2010). ”Mortality and Management of 96 Shark Attacks and Development of a Shark Bite Severity Scoring System” (på engelska). The American Surgeon: s. 101-106hämtdatum=2018-03-09. http://www.ingentaconnect.com/content/sesc/tas/2010/00000076/00000001/art00020#. 

Webbkällor

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]